Kurslitteratur

img_2091-1

Jag älskar böcker av alla slag. Vad gäller kursböcker så tycker jag speciellt om sådana med massor pedagogiska illustrationer, där man slipper läsa så noggrant för att förstå. 😉 

Termin 2

  • Anatomisk bildordbok – sammanlänkar anatomiska strukturer med funktion, som ett lexikon
  • Thiemes Atlas of Anatomy – en atlas tycker jag ändå är ett måste för en läkarstudent
  • Fysiologisk bildordbok – riktigt bra till tenta-p, sammanfattande, pedagogiska illustrationer, mycket bättre än Boron & Boulpaep som jag spontant köpte.
  • Histology: A text and Atlas – ganska detaljerad, fördel är att den är pedagogiskt upplagd, bra om man inte går på gruppmikroskoperingarna, berör dessutom fysiologiska aspekter
  • 3D-anatomiprogram (VisibleBody) – underlättar inför preparatförhören på anatomi, kostar inte mycket alls i relation till alla dess funktioner (300-400kr)

Termin 1

  • Biochemistry – alla föreläsningsbilder och sidhänvisningar under biokemimomentet som också dominerar,  är i primärt till denna bok.

Alla böcker finns att köpa på KI:s medicinska bokhandel. Vänta dock med inköp, och gå gärna till bokhandeln och bläddra i böckerna eller låna ett ex från KIB innan, för att se om du klickar med den. Jag har köpt massa onödiga böcker och kursmedel (Color Atlas of Physiologi, Boron & Boulpaep och Histologi flashcards). Men de jag nämnt ovan är absolut värda att investera i. Sen så behöver man ju faktiskt inte alltid ha böckerna fysiskt eller köpa dem så att säga. 😉 Men jag har mörkt att jag behöver böcker i fysiskt format för att banka in kunskapen i huvudet. 

Kurslitt är allmänt känt för att vara dyrt, speciellt på läkarprogrammet. För att underlätta den ekonomiska bördan, gå med i KI:s köp och sälj grupp, finns även andra utomstående hemsidor som säljer begagnad kurslitt (t.ex. http://www.kurslitteratur.se).

Sammantaget, tycker jag nästan inte man behöver köpa någon kurslitt på T1, eftersom det finns bra online-material, sammanfattningar osv. Medan på T2 krävs ändå att man investerar i någon form av anatomi- och/eller fysiologibok. Fysiologiboken kan man använda som referens när man studerar mha sammanfattningarna, då deras fysiologiområden i vissa fall är bristfälliga och kan innehålla fel.

Tenta-P

Om en vecka skriver vi vår tenta (gaaaah!). Så just nu är det i princip (*scratch that*) bara plugg, dag ut och dag in. (Det har varit så pass intensivt att jag nyss upptäckte att min vänstra armbåge blivit uppskrapad, troligtvis pga friktionen mot bordet…haha!) Men känner mig dock läskigt lugn, vilket är mycket ovanligt för mig. Den här tentan är ju helt annorlunda från DFM1-tentan, på ett sätt som jag tycker gör den svårare, men också så mycket roligare. Mycket mer fysiologi och att kunna koppla ihop olika organsystem etc etc. Här gäller det att man verkligen förstår, och när man gör det tror jag att kunskapen fastnar betydligt bättre/längre än biokemin från DFM1.

Hursomhelst, fick jag förfrågan om att skriva lite om mina pluggstrategier inför tentor, men också under terminens gång. Det passar ju perfa speciellt nu under tenta-p. Tänk på att ta tipsen med en nypa salt! Alla har vi olika studietekniker, och hur jag studerar passar säkerligen inte alla er (vet ju knappt om det kommer funka för mig…lär uppenbara sig efter tentan 😋)

Under terminen

  • Youtube – Khan-academy, Dr. Najeeb lectures, Armando Hasudungan
  • Skriva egna sammanfattningar – mest under DFM1, men mindre under DFM2, finns redan sjukt bra sammanfattningar
  • Seminarie – de flesta på T2 är obligatoriska till skillnad från T1. Även om seminarieledarna inte alltid är pedagogiska, så lär man sig sjukt mycket av sina andra kursare om man själv sätter sig in i frågorna först. Se därför till att komma förberedd till seminarierna, som också berör det aktuella momentet i kursen.

Under tenta-p
Tenta-perioden på VT är något kortare än den på HT, vilket sätter större press på oss studenter. Vi har alltså knappt två veckors självstudietid. Jag känner ändå att jag ligger i fas med mitt schema, kanske till och med över förväntan, och har hunnit igenom allt minst en gång. Det är viktigt att man under terminens gång ligger hyfsat i fas, för att få ut det mesta av tentaplugget. Sen så finns det ju de med superhjärnor som sägs kunna plugga in hela kursen på en vecka, men det skulle aldrig funka för mig.

  • Gör ett schema – se till att alla moment i kursen täcks, varva olika delmoment med varandra, så att man inte bara pluggar immunsystemet i två dagar.
  • Checklista – gör en list med de viktigaste lärandemålen/aspekterna. Det gäller att prioritera kursens innehåll, då man omöjligt kan lära sig alla lärandemål detaljerat
  • Hus75-sammanfattningar (Lukas + Amandas) – verkar som Hus75 ligger nere för tillfället, så blir ingen länk till dessa. Personligen utgår jag från dem till 90%. Det finns ingen chans att jag skulle hinna läsa om alla lärandemålen i kurslitteratur.
  • Gå igenom lärandemål – skriv ner nyckelorden som resp lärandemål omfattar, kontrollera med sammanfattning. Detta steg tar lite tid, men efter att man läst igenom sammanfattningarna borde man ju ha hyfsat koll.
  • Gamla tentor!!!!! Älskar att göra dessa, då allt man lärt sig sätts i ett perspektiv och integreras.
  • Youtube – under matpauserna, #maximeratiden
  • Quizlet – om man vill variera pluggandet. Sök på DFM2 i quizlet.com eller i appen, så kommer hundratals träffar upp med färdiggjorda förhör, främst på anatomi/histologi.
  • Ta pauser, träna, ät ordentligt, sov, träffa människor!

Oklart vad det blev av detta inlägg. Känner att allt bara grötar ihop sig i hjärnan just nu, så adios amigos! I nästa inlägg skriver jag nog om kurslitteraturen på DFM1 och -2, då det också förfrågats. Håll utkik!

/Linnea

Vägen till LÄK på KI

Glad alla hjärtans-dag!

Se till att spendera mycket tid med era nära och kära idag hörrni! För min del blir det nog fikahäng med kusin i eftermiddag. ^^ 

Nu när vårterminen kickat igång, vore det väl lämpligt att komma med lite mer info kring hur man faktiskt söker till KI, viktiga datum etc. Förvarnar om ett maffigt och seriöst inlägg.

Det finns tre olika vägar att ta sig in på läkarprogrammet genom: betyg, HP eller PIL. Vill man höja sina chanser att komma in, rekommenderas att man är med i fler än en urvalsgrupp. Betygsgruppen är man alltid med och konkurrerar i, då alla ansökande måste ha en godkänd gymnasieexamen eller motsvarande. Om du gör PIL, är du dessutom per automatik med i HP-urvalsgruppen, eftersom PIL kräver att man har gjort HP.

Betyg
Många av de frågor jag får handlar om vilka betyg det krävs för att komma in. Det finns en massa olika betygsgrupper: BI, BII, BIEX och BF, vilka ni kan läsa mer om här. Generellt innebär BI gymnasiebetyg utan kompletteringar, BII gymnasiebetyg med kompletteringar, BIEX gymnasiebetyg utifrån Gy11 (A-F) och BF motsvarar betyg från folkhögskola.

Värt att nämna är att ni som konkurrerar i den tillfälliga BIEX-kvoten, även är med i BI. Efter VT17 stänger dock BIEX, och ni som går ut med det nuvarande betygssystemet kommer återgå till att konkurrera i ordinarie betygskvot: BI.

Betygsgränserna har på sistone sjunkit en del på alla lärosäten med läkarprogram, vilket dels beror på utökade studieplatser och färre som går ut med maxbetyg i och med Gy11. Nu till VT16 låg t.ex. gränsen in till KI på 21,77 efter urval 2. Med andra ord, ribban ligger betydligt lägre och ni behöver därför inte oroa er mer än vanligt.

Visst är läkarprogrammet ett av de svåraste programmen att ta sig in på i Sverige, men det är absolut möjligt. Jag menar, jämfört med utomlands (länder som England, Frankrike, Asien, USA), är ju detta easy as pie. På de flesta håll runtom i världen tillämpas slutprov där betygen baseras på resultaten från dessa prov, betygen är endast giltiga en gång, dvs. inget snack om uppehåll/friår efter gymnasiet här inte, och oftast krävs intagningsprov/intervju till universitet.

Jag kan tycka att Sverige dock kan behöva lära sig av andra länder på vissa fronter. T.ex. det här med intervjuer till universitet. Även om det kräver mycket resurser, tror jag definitivt att läkarprogram skulle ha stor nytta av detta. Jag menar hur mycket resurser sparar vi inte på att utbilda hängivna och bra läkare? Många som söker till läkare och generellt till högre utbildningar, har oftast ingen aning eller är osäkra på om de valt rätt. Det finns även de som kämpat sig in på ett program, har hög ambition, men som inte är lämpade för programmet/yrket. Genom intervjuer, där erfarna människor inom samma fält bedömer en, gör vi ju varandra en tjänst.

Högskoleprovet
Nedanstående datum gäller för högskoleprovet VT-16:

  • Anmälan sker via https://www.hogskoleprov.nu
  • Sista anmälningsdag: mån 15 feb (imorn!!!!)
  • Kostnad för provet: 450 kr
  • Provdag: lör 9 apr

Varför göra HP? Öka chanserna att bli antagen. Detta genom att du är med i en ytterligare urvalsgrupp, samt att om du och en annan individ har samma betyg kan HP-urskiljning användas. Den med bäst HP-resultat antas då.

Förberedelser: gör gamla prov! Länkar lite gamla prov här, här.
Läs mer om HP

PIL
Nedanstående datum gäller för PIL VT-16

  • Anmälan sker via https://survey.ki.se/Survey/2035 (grymt att de börjat med webbanmälan ist för skriftlig)
  • Sista anmälningsdag: fre 1 apr
  • Kostnad: GRATIS! (kost och logi bekostar man själv)
  • Begåvningstest och levnadsbeskrivning: lör 16 apr
  • Intervjuer: vecka 21-22 

Obs! Förutsättningar att få göra PIL är att man har giltigt HP-resultat (från senast terminen innan man gör PIL, dvs. det HP-resultat du får VT16 gäller inte för PIL VT16, då det inte kommer hinna registreras). Du ska även ha anmält dig till läkarprogrammet via antagning.se (hemsidan där man gör alla sina ansökningar till olika universitet och högskolor). Oavsett om du rangordnar LÄK på KI som förstahandsval eller åttahandsval, har du möjlighet att göra PIL, så länge du anmält dig till programmet.

Läs mer om PIL och se mina tidigare inlägg om PIL här, här och här.

Värt och nämna (som jag glömde göra i mina inlägg om PIL) är att anmäla sig till KI:s sommarforskarskola, då detta är meriterande inför PIL-intervjuerna. Är man dessutom intresserad av att forska är också detta ett perfekt tillfälle. Sista anmälningsdag till sommarforskarskolan är 17 mars.

Anmälan till läkarprogrammet och alla andra högskoleprogram/-kurser är öppen 15 mars-15 april, och sker via antagning.se.

PIL – intervjuer

Sisådär 170 pers går vidare till PIL-intervjuerna och VT15 krävdes 28/48 poäng på begåvningstestet. Här kan jag säga att jag blev överlycklig när jag fick kallelsen till intervjuerna som skulle äga rum i slutet av maj. Tåg bokades med detsamma och mina förberedelser inför intervjuerna satte igång.

Jag letade febrilt efter information om PIL-intervjuerna, läste i princip alla trådar på Flashback och läkarstudent.se som berörde ämnet, samt läste på om KI. Tyckte väl egentligen inte att det gav så värst mycket, mer än att jag insåg att det skulle vara som en liten arbetsintervju. Därför fixade jag i ordning en lista på sådant jag ville ta upp under intervjun samt det som intervjuaren kunde tänkas fråga mig om, för att på det sättet vara så förberedd som möjligt.

  • Mina starka/svaga sidor (berör gärna en eller två kvaliteter som läkarprofessionen kan tänkas behöva, dvs. det kanske inte är så befogat att nämna att man är bra på att laga mat)
  • Varför jag vill bli läkare
  • Varför jag passar som läkare
  • Varför KI
  • Ambitioner (+hur du ser på din framtid)
  • Övrigt från levnadsbeskrivningen

Väl framme vid den stora dagen gäller det att ha ett starkt psyke och vara beredd på att intervjuarna kan tracka ner på en. För mig började inte denna dag särskilt bra. Jag hade ju som sagt bokat tåg till Stockholm samma dag som intervjun, vilket visade sig inte alls var smart. Mitt råd till er som kommer från andra hörn i landet, är att resa i god tid innan intervjun eller alternativt åka en dag innan och checka in er på hotell eller våldgästa en vän.

Om allt hade gått enligt planerna skulle jag vara framme drygt 1,5h innan första intervjun. Men hände det? NEJ! Efter att mitt tåg stannade en miljon gånger, ändrade rutt och i stället skulle vara framme runt 2h senare än den ursprungliga ankomsttiden, behövde jag en backup-plan och det snabbt. När tåget stannade i Flen hoppade jag av för att beställa en taxi för min resterande färd mot Sthlm. Då jag aldrig tidigare hade åkt en taxi i Sverige, tog det ett tag för mig att hitta ett nummer och ringa efter en. Hade många tågresenärer samma backup-plan som jag? Ja! Självklart var alla taxibilar i Flen därför uppbokade. PANIK! Jag försökte ringa till KI för att be dem vänta på mig, men jag förstod ju själv att om jag skulle bli någon timme sen skulle det vara omöjligt. Men efter att jag fått vänta ett tag, ringde taxibolaget tillbaks med en ledig taxi. Förstår ni lyckan?! Hade även turen att stöta på en supertrevlig taxichaufför, vilket gjorde resan en aning mer lättsam. Men samtidigt sved det också en aning att behöva betala 1800kr för denna taxiresa. Med gasen i botten for vi i alla fall mot Hus 75 på KI, där mina intervjuer skulle äga rum. Och jag kom faktiskt någon minut innan första intervjun till och med. Något stressad och med andan i halsen när jag kom till Hus 75, försökte jag finna både lugn och fokus.


Selfie med den fantastiske taxichauffören som tog mig till destinationen i tid.

Den första intervjun var väldigt avslappnande och traditionell. Det ställdes allmänna frågor som berörde just aspekterna listade ovan. Vad förde dig hit? Varför har du valt läkarprogrammet? etc. Inget var direkt oväntat, förutom frågan om vem som var min förebild i medicinvärlden.

Den andra intervjun var desto mer originell. Intervjuaren var visserligen väldigt tillmötesgående, men nästan alla frågor som ställdes var väldigt bisarra. Det var alltifrån om vad jag hade för favoritfilmer/-böcker till vad jag hade för gymnasiebetyg. Jag förstod dock att intervjuaren analyserade hur jag svarade, snarare än vad jag svarade. Vi pratade väldigt länge och det slutade med att jag lärde intervjuaren att skriva ett par kinesiska tecken.

Liksom andra intervjuer och dagliga sociala interaktioner handlar det inte bara om vad du säger, utan mer om hur du agerar, ditt kroppsspråk, hållning, gester, tonfall etc. Det är med hjälp av dessa aspekter som du sedan får igenom din vilja/tankar/budskap.

Personligen tyckte jag att båda mina intervjuer gick bra, men tydligen kan det vara en indikation på att det i själva fallet gick dåligt. Många av de som antas via PIL säger nämligen att deras intervjuer kändes skit.

Bedömning
I samband med antagningsbeskedet kan man begära ut sin bedömningsmatris från intervjun. Jag förstår fortfarande inte riktigt hur alla siffror på matrisen är kopplade till det slutgiltiga meritvärde (ett värde mellan 0 och 70, där man endast kan få t.ex. 30, 35, 40…). Mitt meritvärde landade på 50 och gränsen i våras låg på 55.

På matrisen bedömer dem olika kvaliteter (motivation, mognadsgrad, hur du hanterar olika situationer etc.) hos dig med en siffra 1-5 och ditt vetenskapliga intresse. Men i den slutgiltiga bedömningen bedöms man sedan med en siffra 1-7.

medikusstudenten kan ni läsa mer om intervjudelen.

Go’kväll på er!

PIL – begåvningstest och levnadsbeskrivning

I början av april fick jag en kallelse till del 1 av PIL som skulle äga rum den 19 april. Grymt tänkte jag! Blev väl inte så uppspelt av det hela, då jag var säker på att jag iaf skulle ta mig till detta steg. Nu var det bara att börja förbereda sig till PIL, så pass mycket som nu går att förbereda so to speak.

IMG_1004

Begåvningstest
Begåvningstestet är ju egentligen inget du kan öva på. Det enda jag gjorde var att ladda ner IQ-spelappar, göra uppgifterna längst bak  i Illustrerad vetenskap och KVANT-delen från HP för att bli mer snabbtänkt och kunna disponera tiden bättre. Tips är att göra detta med lite bättre framförhållning än två veckor innan PIL.

Begåvningstestet är helt enkelt ett IQ-test (PQA-test) som bl.a. testar logik, lite matematikkunskaper etc.  bestående av 48 uppgifter med gradvis ökande svårighet, vilka ska besvaras inom 60 min. Det finns svarsalternativ till alla frågor, men det är mycket ont om tid. Tips är att lägga mer krut på de 20-30 första frågorna, då gränsen för intervjun oftast ligger under 30. Jag gjorde som så att jag fokuserade på de 25 första frågorna och var väl hyfsat säkra på dem. Men jag jobbade definitivt inte tillräckligt snabbt, vilket gjorde att jag fortförande hade 12 obesvarade uppgifter när det var typ 3 min kvar. Panik! Plöjde hursomhelst rakt igenom dem mha. alternativ-C-metoden.

Exempelfråga:
Vem dödade sorken?
Höken gjorde det, sade ugglan.
Höken gjordes det, sade sparven.
Sparven ljuger, sade höken.
Inte jag sade örnen.
Endast en talar sanning.

Lite HP-style över begåvningstestet kan man säga, men där ribban är betydligt högre. Det finns inga tillgängliga övningsprov att göra, men många olika forum påstår samtidigt att flertalet av uppgifterna används om och om igen, år efter år på PIL. Däremot publiceras aldrig de rätta svaren till, vilket gör att du ändå inte kan förbättra dig märkvärt till nästa gång.

  • Spela IQ-spel, gör gamla HP, förbered dig långt innan
  • Fokusera på första hälften av provfrågorna
  • Fastna inte på en fråga, gå vidare!

Levnadsbeskrivning
Till skillnad från TAPIL, är levnadsbeskrivningen på PIL inte bedömd, utan används enbart som underlag vid intervjuerna. Levnadsbeskrivningen skrivs direkt efter begåvningstestet, och ska rymmas på knappt 3 sidor med stort radavstånd (dvs. motsvarar knappt 2 sidor från ett vanligt kollegieblock). Du ska kort sammanfatta ditt liv (din bakgrund, vad gör du idag?), ta bara med sånt som är relevant för intervjun, och såklart en motivation till varför du vill bli läkare.

Detta steg rekommenderas att förbereda, även om det inte bedöms. Gör en punktlista eller dylikt. På så sätt har du en disposition och är även förberedd på vad intervjuaren kan tänkas fråga dig. Sen skadar det ju inte att få till en bra text som imponerar. Trots att den inte bedöms, blir levnadsbeskrivningen det första intrycket du gör hos intervjuarna. De kommer alltså läsa den innan din intervju.

  • Gör disposition/punktlista i förväg (din bakgrund, du idag, varför bli läkare)
  • Lär dig den utantill

 

Läs mer om PIL här

PIL – allmänt

PIL (prov- och intervjubaserat urval för läkarprogrammet) är ett alternativt urval som KI tillämpar. Ungefär 1/3 av de nyantagna läkarstudenterna kommer in via PIL.

Innan jag börjar dela med mig av min ‘PIL-resa’ som är tänkt att bestå av tre delar, vill jag förtydliga att jag inte antogs via det alternativa  urvalet, så om ni vill läsa om PIL från någon som lyckades ta sig in via det sättet bör ni gå in här och här. På KI:s hemsida kan ni även läsa mer om det alternativa urvalet PIL respektive TAPIL som gäller för tandläkarprogrammet. Annars är läkarstudent.se legendarisk och där finns olika trådar som bland annat diskuterar PIL. Under ansökningsperioderna besökte jag nog i snitt denna sida en gång om dagen.

Jag hade absolut inga funderingar på att göra PIL fram till i våras, när jag var och skuggade en läkarstudent på KI och fick höra mer om det. Efter skuggningen kände jag mig säkrare på att KI var det enda rätta valet och att jag bör göra PIL för att öka mina chanser att komma in. Dessförinnan, velade jag mycket mellan mina val och KI kändes inte självklart. Så jag hade bara hoppats på att komma in via mina betyg men hade såklart mina tvivel.

Hur är PIL upplagt?
PIL består av två olika delar: begåvningstest + levnadsbeskrivning och intervjuer (2 st), men de två förstnämnda görs vid ett och samma tillfälle. Du måste bli ‘godkänd’ på testet och levnadsbeskrivningen för att ta dig vidare till intervjuerna. Och efter intervjuerna ger dem dig ett meritvärde som i relation till de andra PIL-deltagarna avgör om du blir antagen eller ej. Meritvärdet är endast giltigt en gång, till skillnad från HP-resultatet som är giltigt i fem år. Det innebär att du inte kan komma in via PIL med ett PIL-resultat från föregående terminen.

Hur gör man då för att gå denna väg?
Förutsättningar för att kunna göra PIL är att man skrivit högskoleprovet och detta minst en termin innan man söker till PIL, då de annars inte har hunnit registrera ditt nya HP-resultat. Funderar du på att söka till PIL nästa termin, bör du alltså ha gjort HP senast denna termin. Annars måste du tyvärr vänta med PIL tills HT16.

Med hjälp av HP-resultaten rangordnar KI alla sökande och väljer på så sätt ut vilka som ska få delta i den första delen av PIL (begåvningstest + levnadsbeskrivning). Cirka 370 pers väljs ut och HP-gränsen varierar väldigt mycket, men har på sistone legat mellan 1,3-1,5. Se statistik.

Dessutom bör man innan sista anmälningsdatum ha skickat in anmälningsblanketten för PIL till KI. Tveka inte att göra detta bara för att du tror att ditt HP-resultat inte räcker. HP-gränsen kan fluktuera väldigt mycket från år till år. Lita inte blint på statistiken.

il_fullxfull.610990182_by4k

Bildkälla

/Linnea

Frågor och svar – del 2

Har fått in massor med grymma frågor och bestämde mig för att göra en part 2 på “Frågor och svar”. Vill ju ge ett så utförligt svar som möjligt på frågorna och tänkte därför dela upp dem i flera inlägg, med risk för att inläggen annars blir ännu längre än de redan är…

Kompenserar bildbristen med lite musik till detta inlägg.

Vilka ämnen läser man på läkarprogrammet? 
Här finner du alla kurser som läk på KI täcker.

-Matematik och fysik?
På universitet läser man ju i regel inte separata ämnen, som på gymnasiet. Utan en kurs kan beröra massa olika ämnen, såsom anatomi, biokemi och cellbiologi på samma gång. Dessvärre/tack och lov (?), har vi varken matte eller fysik, även om vi förväntas besitta de grundläggande kunskaperna. Så innehållet i matte 5 eller fysik 2 har man typ 0 användning av, såsom jag ser det.

-Kemi?
JA! Framförallt mycket biokemi nu på T1. Här har jag haft sjukt stor användning av gymnasiekemin (både 1 och 2), vilket ju känns bra. Det är också kemidelen som många studenter kan tycka är svårast, pga det i stort sett handlar om att memorisera faktakunskap, no reasoning. Se därför till att repetera gymnasiekemin i god tid före du intar KI, oavsett din bakgrund (direkt från gymnasiet, tagit uppehåll, läst på andra program m.m).

Om du däremot ska läsa till läkare på andra lärosäten, vet jag att biokemin inte väger lika tungt som på KI. Dvs. man förväntas endast lära sig de viktigaste reaktionsstegen i t.ex. glykolysen. Take-home-message är att biokemin på KI är mer omfattande än på andra lärosäten i Sverige, och kräver att man lägger lite extra krut på. Därmed inte sagt att det är omöjligt. 😉

-Psykologi?
Psykologi är psykologstudenternas territorium, men psykiatri är däremot något som vi läkarstudenter kommer läsa under T8. Det utgör alltså en väldigt liten del av programmet. Däremot kan man senare välja att specialisera sig inom psykiatri.

Vad är då psykiatri? Jag hade faktiskt noll koll på detta innan jag började på KI. Trodde det var detsamma som psykologi, men icke sa nicke!

Psykologi är beteendevetenskap, där man studerar olika människors/gruppers beteenden och psyken och även olika psykiska störningar. Både det friska och det sjuka berörs. Medan psykiatri, enbart berör det sjuka, alla psykiska störningar och hur dessa behandlas. Färdigutbildad psykolog blir man efter 5 år, men färdigutbildad psykiater (en specialitet inom läkaryrket) blir man  först efter sin specialisttjänstgöring (tyyyp efter 12 år: grundutbildning+AT+ST).

Läs mer om skillnaden mellan psykologi och psykiatri här.

Vad är det viktigaste att ta med sig från gymnasiet?
STUDENTEN! – Den markerar friheten, det är fritt fram för dig själv att bestämma vad du vill göra med ditt liv från och med studentdagen. Vare sig du pluggar vidare eller tar uppehåll, är det upp till dig själv att fatta ett beslut. No one can stop you! Men friheten innebär som sagt också ett ansvarstagande.

I nästa inlägg tänkte jag skriva om PIL, min upplevelse av det och hur det fungerar, då många har frågat om detta. Och kära läsare, fortsätt ös på med frågor eller synpunkter om bloggen! Allt och alla är välkomna! Kommentera nedan, eller släng iväg ett mejl till linnea.lin@stud.ki.se.

Stay tuned!